PIIIIIIIP!

Vi hade en mysig hemmakväll igår. TV4 fick stå för tvivelaktig underhållning i form av Let's Dance och "Hjälp!". Men kvällen räddades av en rejäl tallrik Antipasto och ett glas rödvin. Alice blev lite trött framåt kvällen så Gabriella lade sig bredvid henne och somnade själv så sött. Så jag var kvar själv med levande ljus i gillestugan, det var bara skit på teven, men när jag zappade runt hittade jag radiokanaler, P1 körde en repris på Vetenskapsmagasinet som jag började lyssna på.

Det handlade om lök och varför man blir tårögd när man hackar lök. Visste ni förresten att ju mer jävlig löken är, dvs ju mer tårögd man blir, desto nyttigare är den. Dessutom finns det ca 13 ämnen i löken som motverkar olika former av cancer. Själva ämnet man blir tårögd av är en mild form av svavelsyra...

Ja, som ni hör var det ett ganska tråkigt ämne igår. Jag somnade där i soffan med en filt över mig.

Sedan börjar infernot.

Jag börjar drömma. Jag och en kollega befinner oss på jobbet, det är ett ihärdigt oljud, det piper så det gör ont i öronen. Vi förstår inte vad som är fel. Det slutar med att vi ringer han som är ansvarig för driften av byggnaden, vi får bara ett svävande svar att larmet håller på att testas. Jag och kollegan blir nästan galen av oljudet, det slutar med att jag börjar plocka isär larmet (själva enheten där man knappar sin kod), och där hittar jag ett 9-voltsbatteri som jag kopplar ur.

Ahh, tystnad!

I alla fall en liten stund.

Sedan rätt vad det är, befinner vi oss på våning 2 och pipet är tillbaka! Jag springer till larmcentralen och försöker med alla medel få tyst på ljudet, men det slutar inte. Det ihärdiga pipet fortsätter och det börjar värka i öronen.

Plötsligt vaknar jag och är glad att jag bara hade en mardröm, pipet är fortfarande i mina öron och jag ligger några sekunder i hopp om att det ska försvinna. Men det försvinner inte! Jag hoppar upp ur soffan och tror att jag:

a) Fått tinnitus, eller:
b) Blivit galen.

Tankarna flyger genom mitt huvud och jag springer upp, i tron om att det brinner någonstans. "Shit det brinner!! Det måste vara brandvarnaren!" tänker jag. Väl uppe på övervåningen känner jag varken röklukt eller ser någon eld. Men pipet är fortfarande kvar och lika ihärdigt som i drömmen. Under detta ögonblick kommer jag på att vi inte ens har någon brandvarnare (note to self: Skaffa brandvarnare!).

Men jag erinrar mig att då Emil råkat öppna frysen en gång så började den pipa då temperaturen steg. Jag rusade in i köket och kontrollerade både kyl och frys, men de var ordentligt stängda. Som två kassaskåp.

Jag är fortfarande i chock från drömmen, men kan ända höra att pipet har något lägre volym på övervåningen.
Med denna upptäckt rusar jag ner i tvättstugan och kollar tvättmaskinen (man vet ju aldrig), men den var inte på och stod tyst och gapade efter ytterligare en smutstvätt.

DÅ ramlar femöringen ner. Jag hade ju tidigare lyssnat på P1, och uppenbarligen sänder dom inte på natten, eller jo, de sänder ut ett infernalistiskt ljud i form av ett ihärdigt PIIIP!

Jag slår av TV:n (som ju såg avstängd ut eftersom bilden var svart). Pipet försvinner!

Jonas - P1: 1 - 0